When it's all gone, that's when you realize... It's all there

Kära Barry,
Jag vill skriva ett brev, till min absolut bästa kompis. Jamie.
Hon är den mest galna person i världen men jag älskar henne ändå.
Jag vill skriva ett brev till Linda och Frida. Och tacka för det öppnade hjärtat som de delade med sig av. Till mig.
Jag vill kramas för de ensamma. Jag vill gå rakt ut för ett stup och se om jag överlever. Jag vill sova men ändå vara vaken. Det är så mycket jag vill men så lite jag kan.
Varför är det så?
Ska man alltid behöva existera i den lilla lådan som nån har skänkt oss, lådan som ska vara vårt liv. Men vad menar man då med "think outside the box"?
Hela tiden, så snuddar jag någonting som verkar alldeles för bra för att vara sant, men snubblar över min egen nyfikenhet och lämnas åt ödet. Men jag vill bestämma om mig själv, jag säger inte att jag alltid ska fatta mina beslut sjäv men jag vill kunna vara med och bestämma mitt öde. Det är ju ändå mitt.

Ska jag skriva ett brev då?

Sincerly,
Barry

Kommentarer
Postat av: Lindah

Barry sötnos! Tack för de underbart roliga dagarna med dej (och frida) på höstlovet, vi måste göra om de :) PUSS PUSS <3<3

2008-11-02 @ 18:09:42
Postat av: Barry

Ja det måste vi verkligen! :)

2008-11-02 @ 21:17:12
URL: http://dearbarry.blogg.se/
Postat av: Frida.

Barry sweetie!

Vi hade jättekul med dig, och jag håller med - det måste vi göra om! KRAM KRAM KRAM KRAM!

2008-11-02 @ 22:04:46
URL: http://withsoul.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0